Att folk inte riktigt är kloka är ju något man får bevisat för sig lite nu och då. Senas var det på flyget från Gööötebooorg till Scctockholm. Planet var försenat, felparkerat på landvetter. När vi väl börjar board planet så ropar de ut i högtalarna. – För att detta skall gå så snabbt som möjligt ber vi er att sätta er på er plats när ni hittat den och släppa fram folk bakom. Bagaget kan ni stoppa under stolen framför er. Självklar är det merparten av passagerarna som inte förstår denna anvisning utan står och knölar jackor och all möjlig skit i bagageluckorna ovanför sätena. Jag sitter ju naturligtvis redan på min plats, jackan är på och väskan under sätet framför mig. Tre gånger upprepar de att bagaget kan man stoppa under sätet framför sig. Samtidigt som de säger detta är det en kille som skeptiskt står och tittar i en av bagageluckorna och undrar hur fan han ska få plats med sin lilla bag. Hans killkompis säger – Du kan stoppa den under sätet! Får man det? frågar då killen. Någonstans här inser jag att om den här resan går åt helvete, ja då gäller det att rädda sig själv. Någon hjälp från de idioter som jag är omringad av kan jag inte räkna med.

Läser Leif och det går segt. Så bra som påstår är den inte.

Länge sedan jag skrev något Norrlandsrelataerat, det var ju så det började den här bloggen.

Nu har jag bott här i ungefär ett år och det är först när man  flyttar från stora skogen som man inser att vi som bor där är lite special.  Åt det bättre hållet.

Det där kunde ju bli pinsamt.

Här nere fick jag höra vuxna människor ta ordet PINSAMT  i sin mun.  Ordet pinsamt är väll framför allt  reserverat för 14åriga tjejer vars högsta önskan är att få nya föräldrar i julklapp? Att tycka någonting är pinsamt är sånt man växer i från å så börjar man skämmas i stället.  Jag blev jättebrydd när jag första gången fick höra att någon tycket något var pinsamt.  ”-Dom låter som kusinen när hon var som värst”  tänkte jag.

Det var också här nere som jag för första gången kom i närheten av corporate bullshit,  svåra ord som används av chefer och som de anställda har roligt åt.

Jag kommer säkert att komma på en massa mer men min summering blir att norrlänningar är lite rakare, lite hårdare och lite mindre ängsliga.

 

 

I pite har man byggt ett utkikstorn men pärninga räckte inte till och den där sista våningen uteblev.  Finns ju flera frågor man kan ställa sig. Vem är idioten som räknade på arbetet? Vem beslutade att slutföra trots att bygget blev värdelöst?  Vem  tipsade aftonbladet efter det att man insåg misslyckandet? . Måste ju ha varit en pitebo, eller? En pitebo som tycker att kommunens dåliga omdöme skall visas upp i kvällspressen.  Dorotea hade också ett utsiktstorn precis i höjd med trätopparna men där var det träden som hunnit i kapp 🙂