Vårvädjan

Snön som kommit de senaste dagarna har verkligen tagit andan av en. De små vårkänslor som började spira för några veckor sedan, och i söndags mer än nånsin, är totalt väck. Ingen sol, inga fjärilar i magen. Enda pirr som känns i kroppen är domningarna i foten efter för långa stunder framför datorskärmen. Det enda som droppar är ens förkylda näsa. Var är våren? Är det någon som har sett den? Om så är fallet, hälsa att den är hjärtligt välkommen. Vi har ju börjat spana på säsongens grill och drömmer om somriga fruktdrinkar. I desperation letar vi efter billiga sistaminuten-resor. Vartsomhelst, bara vi slipper detta snöslask. Vi behöver vår. Nu.  /V.

Vårvädjan

5 sorters snö

Japp nu har jag gett upp, jag som hallucinerade om vår redan för en månad sedan har nu gett upp. Fick lära mig en ny snösort  igår här kommer en lista på alla snösorter som jag kan.

  1. Blötsnö – 50% snö och 50%vatten
  2. Nysnö – Vet inte egentligen vad nysnö är men det är väll NY SNÖ.
  3. Lapphandskar – Stora snöflingor som faller sakta mot marken.
  4. Spösnö – Små hårda flingor som gör ont.
  5. Vanlig snö – Normalt stora snöflingor som faller i normalt stora mängder.

Ja sammanfattningsvis kan man säga att vintern är här…. IGEN
/A

5 sorters snö

Optimala o-ordet?

Det finns många ord som blir så mycket bättre av ett O. Okaffedrucken är definitivt ett av de.

Men jag säger bara; Oi. Känn på det. Måste vara ett av de mest optimala o-orden. Kort, enkelt och flexibelt. Kan användas i många bra sammanhang. Om exempelvis elgitarren inte är inpluggad; oi. Knappen är inte knäppt, den är oi. Du har inte stoppat ner skortan i byxorna, den är oi. Det gäller verkligen att dra ut på o:et, annars blir det knas. Viktigt också att ordet kommer som en del i en mening, annars är det nästan oförståeligt. /V

Optimala o-ordet?

O, en oumbärlig bokstav.

Det är väl mer eller mindre allmänt känt att i Norrland tycker vi om att använda bokstaven O. Den hamnar framför diverse ord för att på ett effektivt sätt helt vända på innebörden, även där övriga Sverige anser det vara obrukligt. O:et används väldigt sällan till annat än att göra positivt klingande ord negativa som exempelvis onöjd, otrevlig och obra. Vilket jag hävdar inte beror på norrlänningars negativa inställning utan snarare vår glädje i att oftare få uttala ord som är bra och positiva, även om det gäller dåliga saker. 

Tror detta inlägg i norrländskan även handlar om norrlänningarnas önskan att rationalisera och förenkla livet, i det här fallet språket. Det har gjorts även på andra sätt, bland annat genom att konsekvent använda ordet fara om alla typer av förflyttning. Varför prata mer, längre och krångligare än nödvändigt? Krångligare är förövrigt ett fint exempel på ett långt ord som lätt kunde ersättas av oenkel.

Idag fick jag lära mig ett nytt bra lite ovanligt o-ord av min kollega från Fjällbonäs. Ordet "ovänt". Ska väl egentligen skrivas oväntat, men vi är ju ekonomiska med onödiga stavelser så jag låter bli. Ovänt används om när man väntat för länge. Och med tanke på hur ofta man får göra det så det väl bara en tidsfråga innan det hamnar i SAOL? /V.

O, en oumbärlig bokstav.