Det är väl mer eller mindre allmänt känt att i Norrland tycker vi om att använda bokstaven O. Den hamnar framför diverse ord för att på ett effektivt sätt helt vända på innebörden, även där övriga Sverige anser det vara obrukligt. O:et används väldigt sällan till annat än att göra positivt klingande ord negativa som exempelvis onöjd, otrevlig och obra. Vilket jag hävdar inte beror på norrlänningars negativa inställning utan snarare vår glädje i att oftare få uttala ord som är bra och positiva, även om det gäller dåliga saker. 

Tror detta inlägg i norrländskan även handlar om norrlänningarnas önskan att rationalisera och förenkla livet, i det här fallet språket. Det har gjorts även på andra sätt, bland annat genom att konsekvent använda ordet fara om alla typer av förflyttning. Varför prata mer, längre och krångligare än nödvändigt? Krångligare är förövrigt ett fint exempel på ett långt ord som lätt kunde ersättas av oenkel.

Idag fick jag lära mig ett nytt bra lite ovanligt o-ord av min kollega från Fjällbonäs. Ordet "ovänt". Ska väl egentligen skrivas oväntat, men vi är ju ekonomiska med onödiga stavelser så jag låter bli. Ovänt används om när man väntat för länge. Och med tanke på hur ofta man får göra det så det väl bara en tidsfråga innan det hamnar i SAOL? /V.