Sitter här och skakar på huvudet och undrar hur människor är funtade, Veras gamla frusna-män favorit Per- Arne från Pajala ska försöka ta sig vidare i gallringen till Linda Rosing dejtandet. Det tog tydligen slut med frusna män tjejen pågrund av avståndet. Ja Pajala – Stockholm är ju inget avstånd.
Jag ska inte håna ensamma människor som söker äkta kärlek och lycka i en dokusåpa på kanal 5, det ska jag inte. Linda Rosing är ju dessutom en så naturligt vacker kvinna som verkar vara väldigt mån om sitt privatliv så det blir nog bra det där. Per-Arne och Linda, det perfekta paret. Det lustiga är att detta program inte ens har börjat sändas än och man är redan så spyless på alla skriverier, ungefär som med melodifestivalen. Kommer jag att se skiten? Säkert, jag är inte en bättre människa än att jag tycker att Lindas läppar är väldigt fascinerande. Kommer att bli kul att se hur det går när man kommer till kyssandet. Nä vad elak jag är, och hungrig. Ska äta så att jag blir snäll igen. /A
Författare: A
Jul i vårt hus
Varje år utspelar det sig samma scen i vårat vardagsrum, det är mamma och jag som står och undrar om det inte fanns en fulare gran som pappa kunde ha släpat hem, en tall kanske?? " – Det blir nog bra när vi får på lite glitter" brukar mamma sucka. Oftast är min kära pappa ute i absolut sista minuten när det gäller julgranshuggandet. Och då blir det ju först bästa sate som får sätta livet till, väl hemma så upptäcker vi att granen är ca 1 m för lång för att komma in i vardagsrummet så då kapar vi toppen! Då har man alltså en mittendel av en gran kvar, funkar det också, som sagt lite glitter brukar göra susen. Ett år så gjorde pappa en Pettson, han satte helt enkelt in lite mera kvistar i den glesa granen. Till råga på allt så har vi den rappligaste julgransfot som går att finna, det är störtomöjligt att få granen rak. Ja så är det hemma hos oss, men ska jag vara ärlig så är det ju lite av charmen, en liten tradition i sig själv. /A
Skit också!
Det blev inget äventyr i dag, för dåligt väder. Men tjurskallig som jag är så for jag ut en sväng ändå med en tanke om att det skulle klarna upp och om inte annat för att vinterköra imprezan lite. Det klarnade inte upp, det gjorde inte det. Bitter sitter jag här och konstaterar att grått inte ens kan räknas som en färg, eller?
Jaja jag ska sudda ut min sura min och ta mig samman för i kväll är det fest och utgång. Nu är himelen blå för övrigt, men vad hjälper det när solen har gått ned. /A
Äventyr
Vi kanske ska ut på äventyr i morgon, beror lite på vädret. Apropå väder, om man är missnöjd med SMHI’s observationer så kan man vända sig till den norska motsvarigheten www.yr.no En mycket kompetent sida med detaljerad väderprognos .
Stackars dom
Är glad att jag inte bor i södra Sverige. Eller glad. Snarare skadeglad. Och kanske lite medlidsam mot de som bor där. Hur överlever människorna egentligen? Det där eviga mörka blöta snöfria. Plask under fötterna istället för knarr. Paraply istället för snöspade. Plus istället för minus. En första vecka i november som aldrig tar slut. /V
N som i Norrland 