Jonna Jinton skriver som sömnparalys i sin blogg. Jag har inte haft en aning om att detta fenomen haft ett namn.  Jag har dock upplevt det, en upplevelse av att vara vaken fast kroppen inte reagerar på det.  Det hände för någon dag sedan då jag låg i sängen och tänkte -ok jag är vaken, dags att kliva upp en ingenting hände. Man försöker verkligen röra någon del av kroppen för att bryta det men det går bara inte.

Den längsta perioden jag har haft inträffade i Luleå för en herrans massa år sedan. Jag ligger i sängen och hör en katt springa genom rummet och börja leka med en plastpåse. Jag tänker att vad fan gör mammas och pappas kattunge här? I en dröm så kan vad som helst hända och man tycker att allt är så logiskt. I detta tillstånd förstår man att det inte är logiskt. Det som händer efter kattens lek är att låten cry me a river med Justin Timberlake börjar spelas högt. Jag tänker då att nu måste jag vakna för att komma ur detta och jag försöker röra en arm för att vakna. Till slut lyckas jag.

Tack och lov har jag aldrig upplevt något obehagligt under dessa ”förlamningar” vilket annars verkar vara vanligt.