Ibland… ganska ofta orkar jag inte inte linda in min ärlighet i trevlighet. Det jag säger kommer ut ganska hårt och bryskt. Det blir värre när jag är stressad.  Å andra sidan så blir det väldigt klart och tydligt det man säger, inga utrymmen för missförstånd. Jag är dålig på att tassa på tå. Jag går med hårda steg och klackar så att det hörs när jag kommer. Dom som kör truck ute i fabriken tycker det är bra -Dig kör vi aldrig på gumman säger de när de susar förbi. En kollega berömde mitt temperament här om veckan. -Dig vet man var man har, du håller aldrig inne med en åsikt samtidigt som du aldrig tror att du vet eller är något. Vilken fin balansgång jag måste gå varje dag tänkte jag då. I dag har varit en sådan dag, regnet har öst ner, 10 grader ute och jag har bullrat fram som en miljöfarlig bil med dåligt självförtroende. Jävla start på veckan.