Ungefär så verkar folk tänka när man berättar att man inte har några planer för nyår. När man dessutom luftar den hemska tanken att spendera nyår själv framför tevn så blir folk ännu mer förfärad. Det är nästan så att man vill ljuga, säga att man har storartade planer, helst i ett annat land.

Det är ungefär som när man sitter inne en solig vinterdag och SER på skidor i stället för att utöva sporten själv.  Man drar ju gärna en vit liten lögn om hur man har åkt 2 varv i milspåret så att folk inte tycker att man är en sämre människa. För det är ju så viktigt att inte vara en ensam sämre människa 🙂 Det jag har svårt för är ju de människor man möter som verkligen visar sitt missnöje över att man är ensam. Det går som inte för sig, helst inte när man är ny i staden, då ska man ju vara hungrig och vilja träffa allt och alla.

Detta år tackade jag nej till nyårsfirande på Island så det är inte ett dugg synd om mig, hade jag inte velat vara ensam på nyår så hade jag nog gjort större ansträngningar för att inte vara det.  Sen var jag inte riktigt ensam heller men det är en annan historia.