Romantiska tankar om en gräsmatta

I vintrast kunde jag sitta och drömma om soliga sommardagar och min uteplats. Jag skulle ha en egen gräsmatta, fantastiskt.   Jag skulle kunna vara ute i solen och pyssla med min gräsmatta. Jag fick ju ärva den suspekta grannens gräsklippare så den saken var ju klar. Den suspekta grannens gräsklippare kom med ungefär 3 suspekta instruktioner om hur man startade den. Nu ska jag berätta en sak om den där gräsmattan, den växer. Inget annat växer i denna kyla förutom gräsmattan.  Den suspekta grannens gräsklippare startar, ibland. När man har pillat lite på gasvajern, lutat den 5 grader åt höger och dragit sig svettigt i startsnöret, ja då startar den, ibland. Jag brukar ställa mig i den i kvällssolen och stirra ner på de gula maskrosorna som ploppar upp lite här och där och tänka – om det är så här att ha tomt då vill jag fan inte vara med längre, det varvas med tankar på att bara låta det växa.

Annonser
Romantiska tankar om en gräsmatta