Det blåser starka vindar både i mitt och Veras liv. Det blåser ute också, hösten är här. Skriver lite mer sedan nu får ni bara sensommar bilder från min helg.
svampletar promenad med Pappa – Söndagsmorgon
Bärletar promenad med Sofi – Söndagskväll
Fint väder hela hösten
Min kära vän Vera informerade mig att i dag är dagen som sätter vädret för hösten, enligt bondepraktikan. Jag tycker det låter bra, vi har haft strålande väder i dag. Jag tycker att man ska köra mer på bondepraktikan och skita i smhi. Jag menar, vi svenskar läser ju aftonbladet säger att det är nyheter, då kan vi ju lika gärna köra vädret efter BP också. /A
Bortglömd text
Jag producerar ganska mycket skittext, dvs. tankar och vardagsbetraktelser. Grundkonceptet är ju att dessa texter ska hamna här på bloggen men oftast så glöms de bort och ligger kvar i burken. Jag har just hittat en sådan text som jag skrev i somras och som aldrig blev publicerad.
2000-talets häxbränning
Jag sitter i fåtöljen med katten uppkrupen i knät. Den är kelsjuk och vill ha så mycket kärlek som det går att utbringa från den mänskliga varelsen. Plötsligt så stannar mina händer under hakan på katten. Det sitter något där som inte ska sitta där. En parasit utan någon nytta. Larmet går. FÄSTING skriker jag. Pappa rusar upp ur soffan för att hämta lämpliga instrument som kan hjälpa oss i bortagandet av parasiten. Själv drabbas jag, precis som i låttexten av björn rosenström, av panik, kolik och kväljningar. Katten har ju fattat att det är något på gång och gör motstånd med ALLA klor som går att ta fram. Pappa kommer in med ett urval av pincetter som han kommit över billigt när tandläkarkliniken i byn la ner. Krampaktigt håller jag i katten medan pappa plockar bort fästingen – Bränn den! Väser jag när parasiten sitter i pincetten. Det byggs upp ett bål av tändstickor och fästingen förkolnar under en spänd tystnad. Fästingen är borta och katten konstaterar att det där med mänsklig kärlek kan han gått klara sig utan. Söderfolket plockar fästingar med lika stor självklarhet som vi drämmer till mygg, men för oss norrlänningar är ju fästingen något ovanligt. En äcklig varelse som är relativt ny i vår värld. Det är därför det blir panik i familjen Westins hem när katten kommer hem med en fästing på halsen. Så nu sitter vi här, i chock över vad som just hänt. Katten ger oss blickar som säger – Kommer ni nära mig igen så klöser jag ögonen ur er. Lika bra det, jag vill inte mysa med katten något mer.
//A
För allmän kännedom
Blev så full i skratt när jag såg detta i Dorotea & Hoting – Aktuellt, sådana här påannoseringar hittar man inte i Stockholm. Kan någon som nu är insatt förklara för dumma lilla Anna varför man ska springa runt och samla björnbajs?
Att kånka på en Kånken
Tydligen ska Kånken lanseras utomlands. Kultryggsäcken ska säljas till smaklösa amerikaner. Jag hade en Kånken, en grön med röda detaljer. Här det bara jag som inte tycker att Kånken är speciellt skön att bära när man lastar lite i den. Jag minns hur de där smala banden skar ner i axlarna. Så nu har jag ifrågasatt Kånkens ergonomiska funktionalitet. Det är väll ungefär som att skrika hora till bruden på ett frikyrkligt bröllop?
N som i Norrland 