Lunchfilosofi

Ja ni för det första måste jag klargöra en sak, föregående inlägg angående storsjöodjuret, jag tycker verkligen att det är spännande. På riktigt.

Det finns ju en utbredd oro att det kommer att utbryta en hetsjakt på denna varelse då den inte längre är fridlyst.  Fridlysningen slutade gälla 2005.  Men jag har funderat, om man nu aktivt börjar jaka detta djur i syfte för att död det så är det ju ingen som kommer att acceptera detta.  Den som jagar djuret är ju ute efter någon sorts berömmelse och sensationsvärde, som tack kommer ju den person som visar upp den döda mystiska varelsen att bli lynchad av varenda jämte som går att frambringa. Den som vågar visa upp sin trofé kommer tvingas att g å under jord. Nu släpper jag detta ämne…

Jag ska bort, ut ur Sverige i nästan en vecka. Vera får hålla fortet intakt så länge. Det är så mycket man ska hinna med nu i höst tur att man inte jagar iaf… ha det bra på ett tag /A

Lunchfilosofi

Matlagning för ensamstående

Hösten är på ingång. Och med den alla kvällskurser. Kurs är kul tycker jag och försöker hålla utkik efter något passande. Bland allt utbud fastnar ögat på en som heter Matlagning för ensamstående. Kanske för att jag känner mig lite träffad. Kunde vara om inte kul så iaf passande. Läser att man får lära sig laga och frysa in mat. I fina små enportionsförpackningar antagligen. 

Oj oj. Gillar inte ordet ensamstående. Först tycker jag det låter mest sorgligt. Vilka tragiska människor kan tänkas söka dit? Sen inser jag att det nog mer än matlagningskurs är ett förklätt flörttillfälle. Och kursen är antagligen startad av någon som är trött på att ragga i barer. Lite enmansbiff ackompanjerad av en flaska rödvin. En kväll i vecka.. Med en massa andra singlar. Och rätt vad det är får några av dessa ensamnstående laga mat för två.

Någon som tänkt söka? /V.

Matlagning för ensamstående

Fast på film?

Kan det vara så? Har Birger fastnat på en av de kameror som är nedsänkta i storsjön?

Jag tycker att det är helt fantastiskt . För nån månad sedan skrev jag om detta projekt som innebar att man skulle sänka ner att antal kameror i storsjön för att försöka  fånga Storsjöodjuret på bild. Ett idiotprojekt helt enkelt, nå att slösa pengar på.  Men nu jävlar, nu finns det en film som det simmar om kring en jätte spermie på. Va? Min förhoppning är naturligtvis att det inte är denna jätte sperime som är själva odjuret utan bara en liten del av det, svansen kanske? Utanför bilden simmar säkert en gigantisk drakliknande varelse, hoppas, hoppas, hoppas.  Amerikanska NBC har tydligen också visat intresse för materialet. Fattar ni hur stort detta är? Östersund kan bli det nya Loch Ness! 

-And what do you call this monster?

 – Birger, his name is Birger…


/A

Fast på film?

En historia…

Igår fick jag ett mail från J med denna historia

Norrländsk dödsannons

Det bar sig inte bättre än att Alfred från Hebbersliden hade avlidit

och lämnat sin fru Alma.

Som brukligt så skulle det annonseras I lokaltidningen, så Alma

ringde annonsavdelningen för att meddela det inträffade.

Följande samtal utspelade sig:

Alma: Ä re annonsavdelninga?

Tidningens annonsmedarbetare: Jo, det stämmer.

Alma: – N’ Alfre´ä dö

Medarbetaren: – Jaha, och nu vill ni sätta in en dödsannons förstår jag.

Alma:- Tschuu (visslade inandning, norrländska för ja)

Medarbetaren: – Och vad vill ni att det ska stå I annonsen då ?

Alma: – N’ Alfre´ ä dö.

Medarbetaren: – Och vad vill du att vi ska skriva mer I annonsen?

Alma: – Inge mejr, för hel vål se dyrt om je skriv na mejr. He ä int

lönnt å lägg ut na i onödan.

Tidningens medarbetare funderade en stund och kom fram till att det >nog skulle bli svårt att övertala denna dam till att skriva något

mera i annonsen, så efter övervägande så sa han till

Alma: – Du får tre ord till gratis. Vi bjuder på dem.

 Alma funderade några sekunder och sa sedan:

Ja, isåfall se vill je att he ska stå: Skoter till salu!

Historien är väll så där egentiligen, jag skrattar dock… men J’s fråga var Vem har skrivit det egentligen? En norrlänning? En Mellan svensking? Vem är det mest förolämpande mot ? Jag tror inte att vi norrlänningar tar illa upp av sådana här historier inte häller av denna som vi hade på bloggen för ett tag sedan…
jag har fått för mig att man kan driva ganska långt med Norrlänningar och deras sätt innan vi faktiskt tar illa upp.

En historia…

finlandsfärjan, here we go

Finlandsfärja. Ordet klingar. Eller. Tja. Vilket fall ska jag befinna mig på en sådan imorgon. Ska iväg på lite personalutbildning, som det så vackert heter. Två nätter i en sån där mysig koj. Trerättersmiddag. Buffe. Hinna se lite av finlands huvudstad. Studiebesök. Och lite konferens förstås.

Tänkte bara berätta det. Så om jag är onårbar närmaste tiden beror det antagligen på att jag är utomlands, mitt ute på havet, bortrövad av nån som heter Pekka, sjösjuk eller bara gungig i största allmänhet (och av finsk sprit i synnerhet).

Önskar mig själv lycka till. /V.

finlandsfärjan, here we go