Hos Sockenvägens söta såg jag en kommentar om arbete som fick mig att fundera på mina 4 år i Dorotea. Kommentaren handlade om den inavlade arbetsmarknaden i kommunen. Visst var arbetsmarknaden i Dorotea genomsyrad av svågerpolitik där totalt inkompetenta människor satt på jobb som de fått bara för att de känt rätt människor och slickat uppåt. Men jag då? Risken att det går åt helvete när man anställer någon utifrån är stor. Inga rötter, inga barn eller hus som håller en kvar. Jag är väldigt tacksam att drömfabriken chansade på mig. 4 år av riktigt bra erfarenheter fick jag med mig.

Sen stack jag. För  är det ju oftast så, att drömjobbet inte finns precis där du står.