Är det något jag blir avundsjuk på så är de dom som ser ut att ha bekymmersfritt hår. Med bekymmersfritt menar jag de som  kan göra av fan som helst med håret och det ser bra ut.  De kan i princip inte bry sig och det är ändå helt ok. Eller… det ser ut som om de inte bryr sig. Sen kan de ju ha stått och fönat i en timme för just den looken men jag är ändå avis.  Mitt hår ser för tillfället ut som ”hej kom och hjälp mig” Uppklippet är lite för långt, själva håret är lite för kort. Luggen är nånstans mittemellan.  Jag tycker detta är konstigt, det var typ en månad sedan jag klippte mig. Nu var hon som klippte mig praktikant och inte en riktig frisör men jag tycker inte det ska göra någon skillnad. Eller så gör det det, det kanske ändå handlar helt om självförtroende, praktikanten tvekade när hon klippte mig. Det är nog därför det gick åt h-vete.