Nu jävlar är det snart slut på detta elände. Nu är det snart vår.  För att fira den nya årstiden, som i vårt fall är minst 2 månader bort, så bestämde jag mig att det var dags att cykla till jobbet denna morgon.  Att uppfarten var täckt med 10 cm snö och att cykeln knappt rullade var något jag inte noterade. Jag ville inte.  Nu tror ni säker att mitt cykeläventyr gick åt helvete, det brukar ju göra det.  Det finns så många potentiella olycksplatser längt vägen till mitt jobb. Vi har en hyfsat brant nerförsbacke på Slåttervägen, vi har ett dagis, vi har en Europaväg som man ska över. Ni ser ju själva, det är ju upplagt för en olycka som innebär att nån/jag får åka helikopter till akuten. Det gick bra, jag har susat fram i gryningen med snön yrande runt huvudet och det gick bra. Nu tror jag att det kommer jämna ut sig på hemvägen, nån kommer att hitta mig i foajén till sporthallen där jag ligger intrasslad i ramen på cykeln.