Det har snöat, igen! För första gången har jag fått flytta mig för en plogbil modell större. Man är inte stor på jorden när de kommer farande. Detta var en sån där lång med blad både fram och på sidan. Men det var inte det som var nära döden upplevelsen, nä den skedde för några dagar sedan på samma gata. Jag spatserar där med musik i öronen, mössan djup neddragen och nyvaken när jag ser en skugga komma upp bakom mig. Det där är ingen människa, hinner jag tänka innan jag blir omsprungen av ett rådjur. Nu var det ju inte nära döden på så sätt att jag blev kroppsligt skadad men jag blev ju rädd. Så rädd att det autonoma nervsystemet sätts på paus. Men det är bra att man fungerar som man ska, till slut så startar ju systemet upp igen. Kan inte vara många som har dött av rädsla? I alla fall inte på grund av en förvirrad släkting till Bambi. /A