I dag har jag haft en dag som jag gärna hade sluppit. Natten bestod av ett drömtillstånd där jag inte riktigt kunde avgöra om jag var vaken eller sov. Utanför mitt fönster vajade markiserna i vinden och gav ifrån sig ett ljud som bokstavligt talat skar genom huvudet på mig. Klockan 08:10 vaknar jag av att en kolega ringer och väcker mig! En och en halv timme försenad är jag på jobbet och det är från det som det brakar riktigt åt h-vete. Jag klarar mig från jobbet någorlunda helskinnad, började nästan grina en gång men det övergicki en verbalt utbrott i stället. Väl hemma gick jag till butiksägaren och hjälpte honom fälla upp markiserna! Sen när jag precis har stängt dörren till lägenheten och ser förödelsen av min sovmorgon så tar hjärtat ett dubbleslag, ett djup andetag och en försäkran om att hjärtat inte har stannat får mig att vända och sätta mig i bilen. Jag far till den övergivna stranden, där får man va i fred och tänka. Det blev bra efter det, bättre. Jag o Vera har fixat bloggen visst är den fin? /A

