Man kan inte anklaga mig för att var finkulturell, eller heter det nåt annat när det handlar om böcker? Min bokhylla tämligen svämmar över av kriminalromaner som dessutom är i pocketformat.  Alla har i princip samma upplägg men ändå kastar jag mig över den nyaste av Mari Jungstedt, Unni Lindell eller Peter Robinson.  I torsdags satt jag och sträckläste Tyskungen av Camilla Läckberg från Düsseldorf till Dorotea.

Jag har försökt att läsa nått med lite mer djup, Den gamle och havet tillexempel. Tur att boken var kort, den kunde jag lida mig igenom.  Nu har jag köpt pocketboken 80 romaner för dig som har bråttom, där kan man ta sig igenom Kafka’s Processen på 10 sek, passar mig utmärkt. /A