Åk tillsammans

Gällande att ta sig till jobbet frågan finns det ett femte alternativ, det kallas samåkning. Stod och frös vid busshållplatsen kvart i åtta när el-bosse plockade upp mig i sin volvo. Räckte lång näsa till de som blev kvar och hoppade in. Sen körde vi nästan mot rött och klagade på alla som tar bilen till jobbet. Trevligt att åka tillsammans.

Och en liten parentes apropå det här med den så kallade ekonomiska krisen..
Jag säger bara; Våga vägra lågkonjuktur!  /V

Åk tillsammans

Råka bara

En bonde i en by utanför Övertorneå råkade på ett gäng granater när han skulle plöja. Senare kommer en journalist från Kuriren och råkar snubbla över en till. Hoppsan. Granaterna lades sedan fint på en tuva så att militären skulle hitta de. Militären konstaterar att granaterna är skarpa. Och att man absolut inte ska röra de. Hoppsan igen. Tur att inte granaten råkade explodera. Kan man tycka.

Bortglömda granater sedan andra världskriget.. Elller? Här på jobbet funderas det på om det här kanske är en grannfejd som gått överstyr? /V

Råka bara

Morgonfrågan

Imorgon är det en ny dag. Som vanligt har jag följande morgonfråga att brottas med:
Hur ska jag ta mig till jobbet?

Ta bilen – vllket innebär att jag måste skrapa rutorna från morgonisen, samt vrida armarna ur led för att ta mig ut från gårdens alldeles för underdimensionerade parkering (lär bli ännu värre när det samlas på med snö). Kan nästan höra hur bilens stackars drivknutar gråter. Sen går det ju fort när man väl är på vägen förståss. Och man kan svänga förbi affären på väg hem.

Gå – Fördelarna är att man får frisk luft och motion. Och det är gratis och bra för miljön. Nackdelarna är att det tar en halvtimme. Att man måste ha fotvänligaste skorna. Och man måste gå.

Ta bussen – Kollektivt är bra. Och ibland händer det spännande saker på bussen. Intressanta människor stiger på. Men det kostar en tjuga och det gäller att passa en tid. Missar jag tiden måste jag rusa till busshållplatsen fem minuter bort. Och passera järnvägen där alltid ett tåg kommer. Och jag missar buss nr 2.

Cykla – Nästan lika snabbt som att ta bilen går det. Känns som ett tänkbart alternativ. Fast det är stressigt att cykla. Och det är alltid motvind. Och cykeln har jag ju glömt på jobbet.

Ja det är svårt. Speciellt innan man vaknat och huvudet går på tredjedelsfart. Ibland låter jag klockan bestämma. Ibland beror det på om jag hittar bil- eller cykelnyckeln. Ibland vill man bara komma lite sent. Tur jag har flextid.  /V

Morgonfrågan

Dagen Nyhet

I dagens hårda värld med finanskriser och vinterkyla så har det fruktansvärda inträffat! Ett gäng sidensvansar har kalasat på höstens övermogna frukter och blivit lite överförfriskade och sedan bestämt sig för att ta en liten flygtur. Tragiken är ett faktum när en fönsterruta sätter stopp för kalaset, 27 döda. I norrland har dessa händelser nyhetsvärde så det finns på film! Med passande musik i inslaget! Se klippet här. /A

Dagen Nyhet