I dag blev det marklyft. Jag har som aldrig kollat hur mycket jag orkar lyfta. I dag blev det 60 kg och på det klarade jag ca 5 repetitioner. 70 kg är nog inget problem och då lyfter jag min egna kroppsvikt viket är helt ok. Marklyft är en superövning om man lyfter rätt. Här kan man läsa lite om hur man gör http://www.styrkelabbet.se/marklyft/
Så här mycket har jag aldrig vägt. De som känner mig vet det. Den sista knuffen upp mot 70 kg var utan tvekan att sluta snusa. Man kan inte döva hungerkänslorna eller ett sug genom att bara ta en snus utan jag åt i stället.
Jag ska inte påstå att dessa sista kilon har hamnat på rätta stället men nu får jag väll lägga om lite strategi. Lite nyttigare mat och lite mer konditionsträning. Jag ligger gärna runt 70 kg men kanske med lite mer muskler än vad jag har nu. Men en sak är säker, äter man som en häst så orkar man träna också. Jag har aldrig haft så mycket energi eller återhämtat mig så snabbt som jag gör nu.
2005-56kg 2012- 69kg
4 träningspass i veckan blir det, bara styrka. Vi får väll se vars det bär nu. Men jag vill behålla vikten i alla fall. Den klär mig.
3 pass på gymmet blev det i veckan, helt ok. I går tog jag en promenad, jag är dålig på att just gå ut och gå. Jag strosar mest och kameran får oftast följa med. Det är inte så att det blir så mycket motion på mina promenader. I går tog jag dock en avstickare in i skogen och när jag väl skulle ut igen så visade sig det vara lättare sagt än gjort. Snårigt och jävligt var det. Tjejgruppen i Borås fotoklubb ska ha ett litet projekt och det var det jag var ute och tog lite bilder till, eller jag kollade mest miljöer.
Som med allt annat i livet handlar saken om att hitta en så kallad ”flat line”. Varken roligt eller tråkigt. En del av din grå vardag. Lite som hjärtslag eller att dricka te. Det får inte vara en utmaning, träning ska absolut inte vara som att ringa Com hems kundtjänst eller någonting annat så ångestframkallande att en vanlig motionär hellre bosätter sig i sin egen röv. Än går till gymmet
Träning för motionärer bör vara en del av den alldeles grå vardagen. Behöver du någon sorts något händelse som motiverar dig gör du fel. Helt fel. Träning måste vara som ett banklån. Du gör det för att du vill må bra, för att kunna leva det liv du vill. För att känna dig sund och lite lyckad. Testa att försöka hets-amortera bort ditt banklån så förstår du hur efterblivet ett konkret mål med din träning är
Tror det var det här jag menade med min träningstext här om dan. Och om det inte var det så är det så här jag tycker.
Jag har kommit på det nu. Varför jag tränar. Jag tränar för att kunna fortsätta stoppa i mig alla onyttigheter som jag har gjort sedan 16 års ålder. Flyttade hemifrån när jag var 16 så vi säger att det började där. Alkohol, fett och socker. Jag tränar för att hålla någon sorts balans. För min typ så går det bra fram till en viss ålder. Sedan är det som om kroppen inte orkar hålla i mot längre. Min Typ. Min typ är den som kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt. Vi finns och för dom som måste ha med oss att göra är det bekvämast att bara viska bulimi bakom ryggen på oss, då slipper man ju fundera varför livet är så orättvist. Men så är det, livet är orättvist och vissa människor kommer att vara smala trots att de äter mer än en gruvarbetare. Men jag kan trösta alla med att verkligheten kommer i kapp vår typ också. I morgon är första dagen på aktivitetskalendern och nu är det 10 veckors stenhård träning som gäller. Kul.
N som i Norrland 