Jag är som inte ens i närheten. Vad sjutton gör man? Drar i gång ett 365 projekt? Då kommer ni få 300 bilder på katta så enkelt är det. Äh va sjutton, jag måste göra något eller så får jag lägga ner.  Yepp. I morgon blir det en lång dag men jag får i alla fall inviga min kavaj som jag tiggt till mig i födelsedagspresent av pappa. Blir finfin det.

Lite vår i luften. Det har varit lite turbulent nu några veckor och så kom påsken som en stor obekväm främling och knökade sig in där i mitten. Det har inte funnits ork över till någon ting. Det är jobbet som har gungat som en ostabil syster till Vasaskeppet men det gamla skutan rätade upp sig för mig i alla fall.Nu är det nya tag som gäller. Det kommer att bli bra det. Jag behåller en gammal känd dörr öppen och stänger en annan innan jag ens har kikat in. Det känns bra. Tar tryggheten för nu och ångrar inget.

Det är nått som håller på att återgå till jorden under golvplankorna i sovrummet. Tänk att döden kan lukta så fruktansvärt. Jag hoppas att det är något litet.  Nått annat roligt som har hänt? Ja katten var precis på lådan och sket. Sedan sätter hon sig på golvet och börjar  släpa sig fram med hjälp av frambenen.  Bakdelen har närkontakt med golvet och det lämnas spår. Hon nöjer sig som inte med att sladda omkring på plastmattan utan tar en sväng upp på trasmattan också. Det var länge sedan jag skrek så högt över henne.  Jag har googlat det till att hon har mask. Bra så. I morgon är det Tisdag!