Jag är en samlare. Jag drar på mig både det ena och det andra men sakerna går inte ut i samma takt. Jag shoppar och blir glad.  Jag köper skor och kläder, gärna på rea, och reflekterar inte över om jag behöver det eller inte. Jag kan stå i en affär och i princip hitta på ett behov bara för att få köpa. Mitt köpbeteende är i grund och botten ganska osunt.  Jag har läst om köpstopp förut. Går väll i grunden ut på att man helt enkelt inte köper något, förbrukningsartiklar borträknat, på ett år. Tanken är att kicken av att köpa saker skall bort.

Crop100 går ut på att rensa bort 100 prylar på ett år. Det är en sak var tredje dag ungefär.

För mig kommer det bli en enkel match att rensa, inga problem. Köpstoppet kommer dock att bli mycket svårare. Men jag ska göra ett ärligt försök och kanske inte vara allt för hård mot mig själv. Behöver jag nya träningsbyxor för att de jag har går sönder ja då kommer jag köpa nya träningsbyxor. Jag skall dock inte köpa nya byxor bara för att de är snygga eller kan vara ”bra att ha”.

Köpstoppet gäller:

Kläder och skor: Jag borde ha en garderob som står sig i ett år. Blir det kris så får jag ta ställning till det då. Är medveten om att jag inte har några riktiga vinterskor och att de flesta av mina jeans antingen har blivit för små eller redan har hängt med i ett antal år. Alla inköp i denna kategori skall vara ytterst nödvändiga. Och nä jag får inte hitta på det nödvändiga bara för att få handla.

Heminredning och prylar till hemmet: Här är det totalstopp. Här skall det rensas i stället. Inga fler auktioner eller loppisar.

Resor: Här kommer jag inte att införa några begränsningar. Alla mina vänner och familj bor ju så sjuka avstånd och jag har inga planer på att bli eremit!

Prylar relaterade till intressen: Garn, framkallning av bilder, resor till och från fotorelaterade tillställningar. Här blir jag kluven. Hur mycket skall man begränsa sig själv och sina intressen i denna lilla utmaning.

Jag gör inte detta för ekonomiska biten, kommer kanske att bli en trevlig bieffekt dock, jag gör det för att få bort det som händer i huvudet när jag handlar.

Vad tror ni? Jag tror att det är bra att börja denna tid på året. Jag åker bort från huset och kommer rent naturligt behöva tänka mig för när det kommer till shopping.

Jag vaknade i dag (fredag) med ont i ett knä. Säkert döden tänkte jag. När man passerat 30 kan all form av värk vara en påminnelse från liemannen att livet är fortgående och att kroppen står i ständig nedbrytning. Jag har varit i Götet hela veckan, på kurs. Jag har under hela nio dagar lärt mig allt om grunderna i företagsekonomi så att jag ska kunna läsa en årsredovisning och faktiskt förstå den. Kul? Sådär. Nyttigt? JA.

Så i Onsdagskväll avlutade vi NÄSTAN kursen med en liten skaldjursbuffé, och vad som verkade vara en oändlig tillgång till vitt vin, på Fiskekrogen i Göteborg. Kl 9 på torsdag rollspelade vi ett styrelsemöte och jag i form av styrelseordförande tydligen betedde mig som en jävla diktator. Jag var för upptagen med att oroa mig för den utsatta tiden för att märka detta. Men det är ju bra att veta att man har tendenser till att bli maktgalen. Om någon erbjuder mig världsherraväldet skall jag tacka nej.

I går var det afterwork med hela jobbet. Jag drack öl och tjatade sedan till mig skjuts hela vägen hem. I morse var jag då tvungen att cykla till gällstad. Eftersom jag på nått magiskt sätt missbedömt avståndet så började jag cykla kl 06:15. 10 minuter senare står jag på plats och det är 20 minuter innan min skjuts kommer.  Tack och lov sladdade en av kollegorna in lite tidigare och hämtade mig. I helgen ska jag typ sova. Det är Glasets Dag i Limmared så jag kanske far dit en sväng i morgon.