Imorgon är det en ny dag. Som vanligt har jag följande morgonfråga att brottas med:
Hur ska jag ta mig till jobbet?

Ta bilen – vllket innebär att jag måste skrapa rutorna från morgonisen, samt vrida armarna ur led för att ta mig ut från gårdens alldeles för underdimensionerade parkering (lär bli ännu värre när det samlas på med snö). Kan nästan höra hur bilens stackars drivknutar gråter. Sen går det ju fort när man väl är på vägen förståss. Och man kan svänga förbi affären på väg hem.

Gå – Fördelarna är att man får frisk luft och motion. Och det är gratis och bra för miljön. Nackdelarna är att det tar en halvtimme. Att man måste ha fotvänligaste skorna. Och man måste gå.

Ta bussen – Kollektivt är bra. Och ibland händer det spännande saker på bussen. Intressanta människor stiger på. Men det kostar en tjuga och det gäller att passa en tid. Missar jag tiden måste jag rusa till busshållplatsen fem minuter bort. Och passera järnvägen där alltid ett tåg kommer. Och jag missar buss nr 2.

Cykla – Nästan lika snabbt som att ta bilen går det. Känns som ett tänkbart alternativ. Fast det är stressigt att cykla. Och det är alltid motvind. Och cykeln har jag ju glömt på jobbet.

Ja det är svårt. Speciellt innan man vaknat och huvudet går på tredjedelsfart. Ibland låter jag klockan bestämma. Ibland beror det på om jag hittar bil- eller cykelnyckeln. Ibland vill man bara komma lite sent. Tur jag har flextid.  /V