Undra om man ska försöka börja den här dagen på + sidan och försöka komma i tid till jobbet. Jag gör lite så nu. + / – och så ser man vem som vinner i slutet. Det viktiga är att ha koll på hur många minus man skapat själv.

Samtalen med mamma brukar vara mer eller mindre intressanta.  Oftast ringer hon i sina mörkare stunder och undrar om inte jag kan komma och hämta henne följt av frågan, vad gör pappa? Men inte sist, nä då var det mer grubbleri, inge gråt, bara lite funderingar.  Funderingar på att färga håret knallrött, vilket jag hoppas att någon i personalen sätter stopp för när hon väl sitter hos frisören.  Det var funderingar på att vara fin. Mamma fyller 60 snart och då vill hon nog bara vara fin.  Så det får bli en tur till Gällstad och se om inte jag kan hitta lite smink och ta med mig hem, den där gamla mascaran som ligger långt ner i hennes necessär duger nog inte till en sminkning. Jag ska inte säga så mycket om mamma, det är vad det är. Men det verkar som att hon kan, ta in, reflektera och återberätta i större utsträckning än tidigare och det är ju alltid nått.

Direkt saxat från Stureplans Vackraste.  Varsågod, en trummis med ADHD.

Jag producerar ganska mycket skittext, dvs. tankar och vardagsbetraktelser. Grundkonceptet är ju att dessa texter ska hamna här på bloggen men oftast så glöms de bort och ligger kvar i burken. Jag har just hittat en sådan text som jag skrev i somras och som aldrig blev publicerad.

2000-talets häxbränning
Jag sitter i fåtöljen med katten uppkrupen i knät. Den är kelsjuk och vill ha så mycket kärlek som det går att utbringa från den mänskliga varelsen. Plötsligt så stannar mina händer under hakan på katten. Det sitter något där som inte ska sitta där. En parasit utan någon nytta. Larmet går. FÄSTING skriker jag. Pappa rusar upp ur soffan för att hämta lämpliga instrument som kan hjälpa oss i bortagandet av parasiten. Själv drabbas jag, precis som i låttexten av björn rosenström, av panik, kolik och kväljningar. Katten har ju fattat att det är något på gång och gör motstånd med ALLA klor som går att ta fram. Pappa kommer in med ett urval av pincetter som han kommit över billigt när tandläkarkliniken i byn la ner. Krampaktigt håller jag i katten medan pappa plockar bort fästingen – Bränn den! Väser jag när parasiten sitter i pincetten. Det byggs upp ett bål av tändstickor och fästingen förkolnar under en spänd tystnad. Fästingen är borta och katten konstaterar att det där med mänsklig kärlek kan han gått klara sig utan. Söderfolket plockar fästingar med lika stor självklarhet som vi drämmer till mygg, men för oss norrlänningar är ju fästingen något ovanligt. En äcklig varelse som är relativt ny i vår värld. Det är därför det blir panik i familjen Westins hem när katten kommer hem med en fästing på halsen.  Så nu sitter vi här, i chock över vad som just hänt. Katten ger oss blickar som säger – Kommer ni nära mig igen så klöser jag ögonen ur er. Lika bra det, jag vill inte mysa med katten något mer.

//A

Yes då har vi kickat ut Gävle från det heliga landet.
Definitionen av norrland område lyder så här: Norrland är den nordligaste och största av Sveriges tre landsdelar och består av landskapen Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland.
Vi har förlorat Gästrikland och det är väll ingen som direkt sörjer. Den nya gränsen bör, enligt mig, definieras av den 62:a breddgraden som ligger några mil söder om Sundsvall. Ingen hänsyn till kommuner, länsgränser eller landskap tas. Nä en fin perfekt linje skall avgöra huruvida du är Norrlänning eller inte. Jag tycker att vi ska gräva ett dike, en mur känns så fientligt. Ett litet fint dike som löper från öst till väst, genom Bergsjö och rakt över Kårböle. Vad går vi miste om då? Ja en gigantisk brännbar halmbock och Brynäs. Jag tror vi klarar oss. /A

Säkert har det någon slags historisk bakgrund och anledning, men har fått ännu starkare känsla för att gränsen för Norrland borde ändras. Det här med Dalälven, kan omöjligt vara rätt.

För inget ont om Gävle, (vem kan motså en plats som doftar kaffe och godis?) men inte är det en norrländsk stad. För i april ska Norrland inte erbjuda sommarvärme och gröna gräsmattor fyllda med tussilago, blåsippor och andra blommor jag inte kan namnet på. I april ska det finnas is på vattnet. Och språket. Det där halvkäcka smågnälliga var då inte norrländska. Att staden sedan på många sätt sedan säljer in sig med slogans som "bara 1 timme och 22 minuter till stockholm c" gör ju inte att känslan av norrland blir starkare, snarare ger det en intrycket av att befinna sig i en förort till Stockholm. 

Därför vill jag dra om gränsen. Och jag efterlyser härmed även ett Mellanland. Borde väl passa in bra i lagomlandet Sverige? /V

Hur lång kan en vinter vara? Våren kom hit en sväng, jo då det gjorde den. Det töade och var varmt och det kom till och med en liten regnskur. Sedan frös det, – 20 på mornarna. Vet ni vad som händer med vägarna när det först töar och sedan fryser? Jo det blir is! Hal is! Det har varit is i snart 3 veckor. – ja men dom sandar väll? – Nä va fan ska man göra det för när det snart är vår! Det blir ju bara dubbelt arbete att först sanda och sedan måsta sopa upp skiten.

"-Åhh det är så härligt att bo i Norrland för att man har riktig vinter."  Vilket skitsnack!
Det här inlägget publicerades 2/11 och då hade den första snön kommit. 5 månader. 5 månader med snö och det är inte slut än. Jag tror jag har D-vitaminbrist och att det påverkar mitt humör. Sedan halkade jag på väg hem i går också, kan ju ha något att göra med min bittra ton. /A

Det är lurigt väder nu. När man sitter inne och tittar ut ser det ut att vara soligt vårväder. Väl ute håller man på att frysa låren av sig. Och nu gör jag så där som man gör när man inte vet vad man ska prata om. Diskuterar vädret.

Anna. Det här går inte. Har vi verkligen tömt ut alla samtalsämnen? Är vi tomma på ord? Vad är det som händer? Vad hände med kämparandan. Heja Norrland? Köp blåbär! Alltså. Du förstår säkert vad jag menar? Jag är besviken. På oss. På Norrland. På Sverige. Är det lågkonjukturen? Eller vinterdvalan? Eller? Vad krävs för att väcka denna blogg till liv? /V

Har skrikit, hoppats, svurit, suckat. Kan bara konstatera att det inte var Norrlands afton vad gäller slutspelshockeyn.

Kan även konstatera att det är som mamma brukar säga; det som inte är stulet kommer fram. Detta efter att ha återfunnit den försvunna julklappen till min bror i en kasse, i kassen där jag samlat metall och kartong. Den dök upp nu när jag äntligen förde allt till soprummet. Hur hamnade den där?? Mycket märkligt. Kanske ett litet vardagsmirakel?

Hoppas nu på samma mirakel för Luleå hockey. Och inte minst Skellefteå. /V

Börjar misstänka att jag utsatt mig för alldeles för hög dos av serien Bones de senaste dagarna. Mina drömmar är fyllda av skelett och halvruttna lik. Jag omges av brott och förbrytare. Dialogerna är kvicka och på engelska. Det skulle kunna tas för mardrömmar. Men till på köpet har jag matats så mycket med detta i vaket tillstånd från tvn att jag inte ens blir äcklad eller rädd. Dags att byta feberunderhållning kanske? /V