Ny design. Vi testar detta ett tag. Den förra var lite väl blaffig och stor.  Så, ska fixa till lite i sidomenyn och sen får det vara. I dag har vi haft fantastiskt väder och jag har spenderat nästan hela dagen ute.

Varje gång det är lite motigt på jobbet tänker jag på de som har det värre. Inte på de som jobbar för slavlöner samtidigt som de syr H&M’s kläder eller barnen i Syrien.  Nä jag måste komma lite närmare mitt egna privilegierade liv och dess små obetydliga tjälskott på vägen. I dag såg jag framför mig Arlas huvudkontor. Reaktionen hos personalen när man får insikt i att man har sålt giftig mjölk. Blickarna hos samma personal som direkt började leta syndabock. Kvalitetschefen som svettig går in på toaletten och kräks lite i panik. Fy fan för klavertramp deLux.

Den där stunden när man inser att man tagit sig vatten över huvudet.  Den stunden då man inser att man skulle ha valt en annan väg.  Den stunden man inser att man är hyfsat naiv. Den stunden inföll kl 19:45 i kväll och nä, jag vill inte pratar om det. Men det är en lustig känsla när det sjunker in. lustig och otäck. Nu. sova. I morgon. Nya ”utmaningar”.

Jag är som inte ens i närheten. Vad sjutton gör man? Drar i gång ett 365 projekt? Då kommer ni få 300 bilder på katta så enkelt är det. Äh va sjutton, jag måste göra något eller så får jag lägga ner.  Yepp. I morgon blir det en lång dag men jag får i alla fall inviga min kavaj som jag tiggt till mig i födelsedagspresent av pappa. Blir finfin det.

Lite vår i luften. Det har varit lite turbulent nu några veckor och så kom påsken som en stor obekväm främling och knökade sig in där i mitten. Det har inte funnits ork över till någon ting. Det är jobbet som har gungat som en ostabil syster till Vasaskeppet men det gamla skutan rätade upp sig för mig i alla fall.Nu är det nya tag som gäller. Det kommer att bli bra det. Jag behåller en gammal känd dörr öppen och stänger en annan innan jag ens har kikat in. Det känns bra. Tar tryggheten för nu och ångrar inget.

Det är nått som håller på att återgå till jorden under golvplankorna i sovrummet. Tänk att döden kan lukta så fruktansvärt. Jag hoppas att det är något litet.  Nått annat roligt som har hänt? Ja katten var precis på lådan och sket. Sedan sätter hon sig på golvet och börjar  släpa sig fram med hjälp av frambenen.  Bakdelen har närkontakt med golvet och det lämnas spår. Hon nöjer sig som inte med att sladda omkring på plastmattan utan tar en sväng upp på trasmattan också. Det var länge sedan jag skrek så högt över henne.  Jag har googlat det till att hon har mask. Bra så. I morgon är det Tisdag!

Har ni läst boken, eller böckerna? 50 nyanser av honom. Snuskboken. Efter min ”kulturresa” till Berlin så köpte jag den. Ni har inte resan till Berlin någonting att göra med att jag kände för att läsa om sex i litterär form, det bara föll sig så att jag köpte boken där.
Med tanke på att jag konsumerar skräplitteratur, och sällan funderar på om det är bra skrivet eller inte, samt att jag hade en tendens att som 14 åring läsa om vissa sidor i Hästarnas dal så borde ju den här boken vara nått för mig?

Jag har läst halva. Det gick inte mer. Den är så fantastiskt taffligt skriven denna bok. Om man som författare kan förstöra ett engagemang för sina karaktärer genom dåligt författarskap så har E L James lyckats med bravur. Det spelar ingen roll att hon klämmer in en sexskildring i vartannat kapitel, det räcker inte för att hålla intresset uppe.

Jag är inte den enda som tycker att detta är skit. Tack och lov. Vi är ett gäng som inte tagit oss igenom denna första bok.

Så min sammanfattning: Detta är en läsupplevelse du klarar dig utan. Snusket väger inte upp det faktum att detta är 50 nyanser av skräp. Hyr Höstlegender och fantisera om en ung, långhårig Brad Pitt i stället. Eller köp valfri säsong av True Blood. Innehåller ganska mycket snusk det också, fast i rörlig bild.

Skulle ta en bild där man visar hur fint man har det hemma men man maskar det genom att sätta något i förgrunden. Gärna ett barn framför en fullsmockad bokhylla som säger att du inte bara är intellektuell utan också kan inreda. Jag tog katta till hjälp. Tyvärr ser hon ju ut som om hon sålt smöret, tappat pengarna och ramlat i ån när hon skulle hämta vatten.  Så jävla sur! Tog säkert 20 bilder och öronen blev bara plattare och plattare.  Men där bakom ser ni ju min tavelvägg som jag ska fixa och fota lite bättre i morgon.  Ska för övrigt försöka ta lite mer inredningsbilder och sånt. Är ju en skam att ha ett jobb som jag har och inte vara mer engagerad i vad som händer i inredningsbranschen.

Jag läser en hel del bloggar och tydligen var 2012 ett riktigt jobbigt år. Många egna företagare har haft det tufft. Som anställd är detta ett år som bara har gått, bara försvunnit. Det tråkiga med 2012 är att jag inte riktigt kan glädjas över någonting, varken jobbmässigt eller privat. Antingen ställer jag för höga krav på vad man kan glädjas över  eller så är någonting fel.  Men så är det ju så också, när man är ensam så blir man ganska rastlös. Det finns inget som naglar fast en på ett och samma ställe och som tvingar en att stå still. Inget köpt hus eller barn som tar fokus från skitsaker.  Jag kan göra precis vad jag vill och då börjar man i ifrågasätta sig själv när man inte gör det. Å skitsakerna blir så stora och viktiga.

Jag tror att 2013 kommer att bli fruktansvärt jobbigt. Jobbmässigt vet jag redan att det kommer att bli tufft. Men jag ska i alla fall försöka göra det mesta av det privata och personliga. Det har ju börjat bra i alla fall. Jag har gjort lite planer och jag är snart en vecka snusfri.