I dag har varit en sådan dag då jag inte tycker jag har hunnit med något vettigt men…

Jag for till Jönköping  och köpte lite blommor som jag sedan planterade.

Jag köpte lite murgröna och testade Sockenvägens trick med att sätta dem i vaser.

Jag har för förta gången testat Ben&Jerry glass. Gott men inte värt pengarna.

Å så har jag stekt köttbullar, pratat med grannarna, rensat garderoben å diskat all disk. Så i morgon blir det jobb och sen ska jag till Åsarp och lukta på bebis.

Är det söndag. Åker nog till Jönköping en sväng. Plantagen ska få sig ett besök. Kanske IKEA också och A6 och Citygross. I går inhandlade jag en gräsklippare, en begagnad sak som startade på första draget nu när jag skulle testa. Så här lagom till att tvlördagen ska börja så tappar jag sändningen så nu sitter jag här. Rensa garderoben kanske.

Om jag och Sojf hade varit rika hade vi varit i London just nu. Nu är  vi inte det så resan blev raderad för ett tag sedan. Detta har medfört att jag helt glömt bort att det är långhelg. Gravt arbetsskadad så är 1 Maj bara till ondo. Platsar inte alls in Projektplaneringen. Måndag blir nog några timmars jobb ändå. En riskbedömning ska renskrivas och en massa annat pappersarbete måste vara klart till på onsdag. KUL KUK!

Apropå kuk. Jag har inte berättat om det sinnesslöa snillet som tyckte det var kul att kladda lite på några stenskivor? Han skrev i alla fall KUK på undersidan av några fönsternischar. Problemet med sten är att de är poröst och att saker som tusch så småningom blöder igenom. Tänk att vara beställare av dessa stenskivor och se att det står ett bakvänt KUK på varenda en i bygget efter nån månad.

Person nummer ett  gillar att aktivera sig. Personen börjar träna lite seriösare och får ganska snabbt resultat, fett byts ut mot muskler och hållningen blir bättre. Person nummer ett behöver inte gå ner i vikt men vill ändå göra en förändring. Person nummer ett tycker att det här med träning är så kul att den kanske tränar varje dag. Person nummer ett kanske tackar nej till en bulle till kaffet. Personen tänker lite extra på vad den äter och kanske drar ner på alkoholintaget en aning. Att ”unna sig” blir för person nummer ett kanske ett glas rött och en chokladbit på lördagskvällen.

Hur ofta tror ni person nummer ett får höra ”-Är det verklig nyttigt att träna så mycket som du gör?” ”-Men ta en godis, va inte sån nu!” ”-Va!!! Ska du inte dricka?

Person nummer två bär omkring på 20-30 kg övervikt. Person nummer två har ”unnat sig” lite för mycket under flera år. Personen trivs egentligen inte med dessa kilon men har 1000 ursäkter till varför dom inte försvinner. Det är jobb, onda knän, barn, satan, gener, och allt där emellan. Person nummer två tycker det är lite för bekvämt att fara och äta middag på McDonalds. Person nummer två tycker ändå att hen gör så gott den kan. Man behöver inte titta två gånger på person två för att konstatera att denna riskerar att råka ut för sjukdomar relaterade till fetman.

Hur ofta tror ni person nummer två har fått höra. ”-Ska du verkligen äta det där?” ”-Borde inte du gör något åt din övervikt?”

Jag sätter 1000 spänn på att person nummer ett faktiskt har fått höra en sådan kommentar som nämnts ovan och att person nummer två INTE har fått höra sina.

Så här har vi två personer, en som lever ett friskt hälsosamt liv och som folk anser är lite sjuk i huvudet. Och en som sakta håller på att döda sig själv och det anser folk är helt normalt. Hur i HELVETE kan det bli så här?

Hur mycket kostar fetma skattebetalarna per år, i form av sjukvård och dylikt? Är det inte dags att sluta behandla de överviktiga med silkesvantar och faktiskt säga hur det är. Är jag hård? är jag orättvis? Vet ni vad, jag skiter i vilket. Jag är så trött att höra ursäkterna, jag är så trött på gnället. Att bli tjock är inget som plötsligt bara händer, det är nått du dagligen väljer att föredra. Sluta med det!